Min älskade lillebror..
Teddy, du är min ända älskade lillebror, och kommer alltid att vara det. Hehe, jag kommer ihåg i.. fyran när du föddes. Jag var världens lyckligaste. Jag ringde hem till pappa varje dag när Jessica var gravid, när jag var hos mamma. Men när jag ringde den 8:e mars, svarade konstigt nog Sandra, Jessicas syster. Jag frågade såklart efter Jessica. ''Hon är på sjukhuset, du har fått en lillebror.'' Jag sa tack och hej då, och började gråta av lycka. Jag började gråta. Av lycka. Jag rusade in på min storebrors rum, och berättade vad som hänt. Jag berättade för mamma när hon kom hem från jobbet. Pappa ringde senare på kvällen, eller dagen efter, och sa att min lillebror hade amningsproblem, vilket gjorde att dom fick stanna några dagar längre på bb. Jag trodde han sa andningsproblem. Haha, silka misstag man kan göra, då. Dagen efter tror jag det var, fick vi träffa Teddy på sjukhuset. Han var så.. liten och vacker. En av de vackraste sakerna jag sett i hela mitt liv. Fotot när jag håller dig för första gången, sitter fortfarande på kylskåpet.
Nu, när du är 5 år, och jag 15, har vi fortfarande inte bråkat så mycket. Visst, alla syskon har sina syskonbråk, sina tjaffs, men vi har inte haft så många sådanna, faktiskt. Du kommer alltid stå nära mig, det måste du få veta. Du kommer alltid kunna komma till mig. Hur min, eller din, framtid än blir, så kommer vi alltid stå nära varandra.
Jag älskar dig Teddy Borgman, min Lillebror.
/ Din äldsta syster, Josefin Borgman.
