Josefin Borgman

Har haft en fin dag med Evlina idag. Vi pratade mycket, hade en djup konversation. Jag är så glad att jag har henne, jag kan prata om allt med henne. Det kan jag med alla mina vänner, men hon är den ända som liksom.. får det ut ur mig som om det vore naturligt. Det är inte naturligt för mig att prata ut om hur jag känner längst in i hjärtat, mina osäkra saker, eftersom jag alltid varit mer eller mindre självständig. Men nu har jag lättat på ryggäscken och känner att jag mår bra. Men hjärnan börjar kanske gå på högvarv igen.

Jag är även glad att jag faktiskt kan skriva sådana här saker i bloggen. Djupa saker. Jag kan dela med mig av så mycket till er, utan att avslöja djupa hemligheter. Tack.