Jag bröt ihop

Genrepet till konfirmationen i morgon var som en mardröm. Jag visste att jag inte skulle kunna hålla masken när vi skulle sjunga. Jag kunde ju inte sjunga alls. Glöm mina solo! Glöm hela skiten! Jag lyckades hålla tårarna inne när vi sjöng smile, men det var nog dock bara pga texten, och för att jag var glad över att Ida sjöng vackert. Men under knocking on heavens door, då funkade det inte. Jag tror det gav mig en rädsla, att jag inte skulle kunna gå ut i världen och sprida min musik, och beröra folk med den. Det är en av mina största rädslor, förutom att förlora någon som står väldigt nära. Alltså, att personen dör.
Iallafall, så precis innan låten började, kände jag tårarna, och jag gick ner från ''scenen'' och gick bort till mamma, och satte mig i hennes famn. Tårarna bara välde. Jag hade ju sett fram emot i morgon så himla mycket, att få sjunga solo. Äntligen. Att folk skulle lyssna på vad jag hade att sjunga. Så går jag och blir sjuk. Så, i morgon i kyrkan ska jag knappt inte göra något, om jag inte blir frisk tills dess. Vilket jag tvivlar på. Jag ska bara sitta där, och låtsas som om jag är glad.

Jag hoppas verkligen att både Gud och Michael är på min sida i morgon, och låter mig sjunga solona.

Ha det bra!

Comments
Neliiizh

Jag som hade sett fram emot att få höra dig sjunga :o du måste verkligen bli bättre till i morgon :o <3

2010-04-23 @ 21:42:35
URL: http://neliiizh.blogg.se/
myyyyyyyzan <:

jag hoppas med dig, det är så synd om du inte får sjunga imorgon. jag önskar att jag hade kunnat vara där och höra det <3

2010-04-23 @ 22:39:09
URL: http://musicisthedrug.blogg.se/

Comment here:

Name:
Kom ihÂg mig?

E-mail: (will not be published)

URL/Blog:

Comment:

Trackback